Den närmaste familjen ärver när en familjemedlem går bort. Det är något som de flesta vet och tycker är rätt. Men hur blir det om ett skrivet testamente önskar en annan ordningsföljd?

Christer och Nina hade levt tillsammans i 12 år när han plötsligt gick bort. Båda var i femtioårsåldern och hade aldrig funderat på vad som skulle hända om någon av dem avled. Christer hade en dotter på 16 år från ett tidigare förhållande, en flicka som Nina hade ett fint förhållande till. De visste att dottern, Sanna, skulle ärva sin far. Därför skrev Christer ett testamente som skulle ge Nina rätt att bo kvar, och att arvet inte skulle gå till dottern förrän Nina sålde huset eller avled. Nina kände sig därför trygg i att hon kunde bo kvar, och väntade sig inte det som sedan skedde.

Arvsrätt eller testamente

Det visade sig att i Sverige går arvsrätten först. Det innebär att bröstarvingen aldrig kan förnekas sin arvsrätt. Om den avlidne efterlämnar sig en sambo har bröstarvingen, i det här fallet Sanna, rätt till sin del av arvet. Det innebar att Nina antingen måste köpa ut Sanna ur huset eller sälja och dela på summan. Som om inte det var nog dök en kusin upp. Som tur är för Nina, kan kusiner numera inte ärva varandra enligt svensk lag. Att kräva sin del av arvet var inte Sannas idé, utan hennes mammas. Allt ordnade sig dock till slut, varpå Nina och Sanna fick en närmare relation än de hade haft tidigare. Läs mer om arvsrätt på denna hemsida: arvsrätt.nu